När man träffar olika människor i olika situationer så utan att man tänker på det så ändrar vi vårt beteende efter situationen och människorna vi möter.
Men ibland så känner jag att jag bara måste vara mig själv ;)
Då är det så skönt att bara vara jag.
Jag har tänkt på det nu när Chester gått bort och det har legat som ett tungt moln över mig hela tiden. Jag har då låtit tårarna rinna då det helt enkelt gjort alldeles för ont att hålla tillbaka.
Vi har haft utbildningar dessa sorgsna veckor och jag har blivit ledsen några gånger när jag kommit i situationer då Chester alltid varit med.
en sådan situation kom jag i idag mitt inför mina rara elever.
Jag var bara jag och jag är ju bara jag :)I alla situationer är jag ju det :)
En nyhet med en liten ljusglimt:
På måndag skall vi hämta hem en ny familjemedlem Pirrar i magen samtidigt som saknaden är stor Ingen kan ersätta Chester ox men jag känner att jag vill lägga energi och kärlek på en ny ung häst och börja om ifrån början.
Ett arabiskt fullblod på 3 år oinriden ska bli min nya vän och det ska bli riktigt kul att vara med ifrån början.
Kramar Veronica
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar